Måndag
Jag har inte direkt bloggadressen utlämnat överallt så vem som helst hittar den.
Och med åren har man haft sina regelbundna läsarn.
Nu såhär när man kollar tillbaka några dagar visar det sig att tydligen halva världen visste om att man hade en blogg.
Och hur alla hittade hit.. det förundrar mig än.
Men när det väl gäller att kanske lyckas hitta nå smaskigt skvaller, Ja då jävlar hitta varenda kotte hit.
Nog är det allt bra märkligt..
Fredag
Blir nyktert då man kör bil så alkopåsen får stanna hemma.
Nyktert eller full spelar mig ingen roll.
Behöver bara komma bland folk. Umgänge och värme från underbara vänner.
Det är det enda som räknas..
/ J
Torsdag
Alla vardagliga saker har som blivit åsidosatt senaste dagarna men börjar nu det bli ett måste att ta tag i igen.
Det är tomt och det är konstigt. Lika ofattbart nu som då.
Men livet rullar på oavsett man vill det eller inte. Det är att förstå och insé det som är och blir det svåra att göra.
Imorgon drar Björkispremiären igång och Kiruna kommer bli en mycket tom stad över helgen.
Kanske lika att sysselsätta sig med allt som man har att göra.
Skingra tankarna litegrann, och på lördag sen kommer systeryster hem och Eivind tillsammans med deras nya familjemedlem. En vandrande limpa i miniformat.
Kommer inte sakerna man har att göra lyckas skingra tankarna, lär nog lilla pyret som garanterat kommer hänga i hälsenan på en göra det.
Blir försenad minijulafton på söndag också med hela
Ta tag i det där att umgås med mina vänner ska jag också försöka ta mig tid till.
Känner mig så hemsk då ni blivit åsidosatt på senaste tiden.
Men ni ska veta jag tänkt på er varje dag och saknar er till tusen.
Nu är det dax att värma vatten och sätta i min värmepåse, krypa ner under täcket och hoppas morgondagen har tagit en från alla dessa dagars hemska mardröm.
/ J
. . .
Jag har tänkt att skriva här så många gånger nu.
Men varje gång raderar jag första meningen och stänger ner.
Jag orkar inte..
Hur ska man någonsin kunna få ner all sorg och saknad, smärta och kärlek
man upplevt dem senaste 7 dagarna i ord och meningar?
Det må hända att jag inte hann känna Simon särskilt länge.. men tillräckligt för att bil berörd av hans underbara personlighet.
Han var grabben med glimten i ögat. Alltid nära till skratt och med ett leénde så stort.
Ett hjärta stort nog för oss alla och med kärlek till det dubbla.
Att veta man aldrig kommer se det där leéndet och höra skrattet en gång till går inte att insé.
Aldrig mer få ett sms där det står "Nu var det fest" eller liknande på en knasig dag i veckan så man fick oja sig.
Det känns..
Med tanke på det mångdubbla besökantalet jag har just nu på bloggen antar jag att folk väntar på att jag kommer skriva något. Men jag kan säga såhär.
Jag tänker och kommer aldrig skriva ner här vad jag och två av mina vänner fick uppleva för en vecka sen.
Vi förlorade alla en vän, nära vän, kusin, bror, son.. you name it för en vecka sen. DET är något jag hoppas aldrig någon behöver uppleva, någonsin!
Kommer inte heller fälla en enda kommentar om gärningsmannen och allt annat som rör ikring.
Vet inte vad man ska tro eller tycka längre så skriva en massa saker gör inget bättre.
Tiden får och kommer utvisa en rätsida på allt det här.
/ J
Gud har hämtat hem en till av sina änglar..
Kort tid men många minnen..
Det finns så många ord, meningar och stavelser
Men inga som kommer räcka till för att förklara hur mycket vi alla saknar dig
Du är älskad och saknad i massor Simon så kom tillbaka nu!
Låt allt bara vara en mardröm.
Sovgott älskade vän
Saknar er..
Visserligen med all rätt. Mitt liv har ändå för tillfället inget vettigt att erbjuda.
Hinner inte umgås med vänner som jag skulle vela.
Bokar upp men får avboka dagar innan.
Folk ringer men jag missar att ringa upp.
FÖRLÅT!
Tanken slår mig typ alltid såhär halv ett, ett när jag landat hemma igen efter jobbet,
Och då är det försent att ringa upp.
Sen glöms det dagen efter igen. I suck.. i know.
Men jag ska bättra mig. Så fort min hjärna och minst sagt min kropp.. orkar hänga på i mitt tempo bara :/
Over..
Måndag
Utan att tänka.. planera.
Nu gör jag ett nytt försök att sluta röka.
Dag 1 är avklarad och åt helvete är det med mina humörsvängningar.
Mamma fick sig en redig tillfräsning men när hon frågade varför jag var så sur ochh Jenny förklarade.
Ja då sa hon inte mycket mer än "var nu snäll mot gästerna".. då jag precis skulle fara till jobbet.
Tydligen lägen som dessa hon och pappa lär tåla huuuur mkt aggrisioner (stavas?) från sin dotter.
Skönt, för kommer tyvärr inte vara trevligast i världen då och då :/
Kommer bli en cpkamp om att inte röka så hälften vore nog under nästa helg och Björkis sen.
Sist jag gjorde mitt uppehåll var det lätt. Inte alls såhär efter bara några timmar.
Cigg, cigg, cigg är vad som snurrat i huvudet hela dagen.
Om det är så. Ja då kommer jag fan hellre gå tillbaka till snuset än cigg.
Fan för lukten. Vill inte gå runt och lukta askkopp hela dagarna.
Fan, nog om cigghelveten. Ni förstår kanske att de bara är de som snurrar i huvudet.
Imorgon blir det att Gratta Sanna iaf en väldans snabb sväng, sen boka tid hos frissa, sola, köpa gymkort och även hinna träna innan det är dax för jobb.
Onsdag sen blir det gym, menyprovning och efter det jobb.
Torsdag fullrulle under min lediga dag och Fredag hälsar man på Gällivare igen.
Är fundersam på vad dem ska göra med mina knän egentligen?
Dem borde ju inte kunna gräva runt utan förvarning bara och röntga ska dem nog inte bara göra?:S
Uscha.
Städa, tvätta och typ hålla ordning på mitt liv är väl som det ser ut närmsta dagarna också.
Snälla låt mig hållas ifrån cigg. Jag måste måste MÅSTE!
Skicka in ansökan måste jag också göra nu senast söndag.
Får inte sumpa det även om jag inte vet huruvida jag vill eller inte.
Norrtälje ett år, plugg i massor och bo i litet trångt rum typ ensam till en början.
Känns inte lockande. Inte om man missar lumpen heller.
Men gratis utbildning med typ garanterat jobb efter det året. Det känns däremot lockande.
Statlig anställning med för den delen.
..för att avrunda detta helt och kompletta onödiga inlägg ska jag sluta skriva nu.
Krypa under täcket och vakna till en dag som kanske känns lättare?
Godnatt okända läsare...
Ännu en helg förbi
Igår rök kjolen. Alltid är det något haha
Ett klipp med saxen så var de den kjolen liksom.
Natten sen var hemsk. Drömde sån sjuk dröm nästan hela tiden och när jag vaknade blev jag alldeles parnoid.
Scary shit och jag skakar än om jag tänker på det.
Det är nog sånnahär saker som ger en väckarklocka om att aldrig och verkligen aldrig pröva på droger.
Inte för att jag någonsin ens tänkt tanken. Men ni förstår poängen.
Bortsett från allt så var det rätt skönt att skeda med Ida. Typ första människa som inte knöck täcket stup i ett haha.
Ida är bra hon :)
Nu är nog planen att ta en dusch och försöka återgå till att bli människa.
Slänga på en tvättmaskin och börja plugga in lite lätt den där förbaskade menyn inför veckans jobb.
Sen byts menyn inom några dagar så då är det bara att plugga igen.
Lovley! Jag som gillar det så mycket :P haha
Nåja, när det väl sitter så sitter det.
Tack och adjö
Lördag
03.00 Statoil för käk, 04.00 köra fyllovänner till Jukkas.
05.00 däcka och vakna 15.00.
Sliten till det grövsta idag.
Sugen som fan att dricka men orken finns inte riktigt.
Ser väl vad som händer ikväll då Ida slutar.
Mycket korkat..
2009-01-23
Vaknar varje dag med att fundera på vad man "måste" göra idag då.
Ett jävla tvångsbeteénde. Ser inte fördelar och möjligheter.
Bara en massa måsten.
Nåja, 2 veckors slit innan man får supa bort alla bekymmer en helg i Björkis och iår ska Jenny och Ida stå för skandalerna.
Eller ska och ska. Vi drog slutsatsen av att det så kommer bli.
Suck on that bitch!
Men nu ska jag tillbaka till gymmet.
Imorgon är det första jag gör att fara till gymmet och köpa mig det där kortet som jag saknat så.
Kan jag inte få ett bättre liv tankemässigt ska jag iaf lyckas få en snyggare kropp utseendemässigt.
Och kanske även försöka uppnå såpass bra fysik för lumpen och polisintagning.. som jag faktiskt inget hellre vill.
Ska erkänna att jag ibland har jag tänkt om i banorna och faktiskt kunnat stanna hemma i Kiruna bara pga av en sak.
DET gott folk kommer jag dock aldrig göra om. Aldrig!
Hade nog aldrig kunnat förlåta mig själv för det valet om jag skulle komma att sitta i den sitsen om allt sen skulle skita sig.
Allt har sin tid.. jovisst.
Och nu återstår att ta sig igenom säsongen, sen mönstringen och därefter upplägget av min framtid.
Jag vet vad jag behöver och verkligen vill ha i mitt liv för att må riktigt bra.
Att så många andra omkring hittar det gör mig bara glad men sticka under stolen med att jag är gräsligt avundsjuk tänker jag inte göra.
Men hitta den så länge jag bor i Kiruna kommer jag inte och ibland känns det som att man aldrig kommer.
Oavsett boendeplats.
Orkar bara inte gå på nit efter nit som trycker mig så till botten att jag aldrig tror det skulle finnas en utväg.
Jag har sårat mig själv to many times now.
Vart fan försvann min stabila mur som en gång fanns?
Vart försvann mina regler och principer som jag höll stenhårt på?
Vart försvann.. jag?

31 december 08 gav jag mig själv ett löfte inför 09.
Ett man kan hoppas håller sig livet ut men med dagens samhälle skulle det aldrig funka.
Och än mindre ju äldre man blir.. mer ansvar blaha blaha. Ni fattar.
Innan jag når bristningsgränsen tänker jag hålla stenhårt på det där.
Om man så får uppoffra ibland.
Det kan trots allt vara värt det.
/J
Torsdag
Någon att verkligen bara peka ut som den skyldige och få någon rätsida på skiten.
Men som vi alla vet är verkligeheten sällan och aldrig så simpel.
Eller livet i sig är fan rätt simpelt.
Bara tankarna och funderingarna som min hjärna drar igång med full fart som inte är simpla.
Och dagens horoskop stämmer väl som det alltid gör, så det är bara att invänta käftsmällen.
.. och givetvis med öppen handflata så det ska svida lite extra sådär.
Tack för mig!
It's hard
Bromsplattan i botten men man glider ändå.
Och i en nedförsbacke finns alltid någon längre fram
Idag small det men utan skador eller skada.
Kan relatera mitt liv som så nu också.
Får se bara när smällen kommer som orsakar skada.
För den.. den kommer alltid förr eller senare.
----
Nä fyfan, ni håller er stadigt kvar för att läsa fast jag inget vettigt skriver.
Bara massa kryptiska ord som jag själv inte kan förstå om en vecka.
Ahnä, men typ.
Kan väl bara meddela iaf att Jenny har ett till nr nu.
Gamla lär användas men för hur länge vet jag inte. Så vill ni ha nya släng iväg ett mail eller sms så kommer det som ett brev på posten.
Over..
Sunday
Helt och fullständigt.
Fan..
Fredag
Hålla er på sträckbänken är kul :) mehehehe
Nu bolaget, dusch och därefter syns vi i dimman på Ferrums dansgolv!
22.19

Maniac
Tuesday
Utan att överdriva. Jag var lika röd som brandbilen i heela ansiktet ett tag.
Drog slutsatsen av att jag bränd mig och det sved.
Ångest och panikattacker inatt igen. Somnade sent som vanligt och irrade omkring imorse.
Körde hemifrån med kupévärmarkabeln på huven för att strax därefter brassa mot rött.
Kände mig duktig när jag kom till jobbet.. not.
Sofie försov sig och jag fick pyssla ett tag med vad jag kom ihåg.
Vilket var typ mkt och nästan allt.
Ändå.. så kommer panik/ångesten på nätterna.
Men vet ni vad.
Jag kommer inte ge upp. Slänga in handduken som jag LÄTT kunde gjort igår.
Det där jävla horoskopet spökar och säger exakt som jag känner.
Blir djup och skyller väl mitt udda beteénde på att stjärnorna eller nå skit inte är i sin ordning.
Är skorpionen ur balans är Jenny ur balans.
Bättre imorgon?

Sunday
Vilsen och borta i smeten denna vecka är vad man kommer vara.
Ogillar det starkt.
Kan inte menyn än, inga rutiner eller nått.. Känns det som iaf.
Kan inte sluta skrämma upp mig och hade allvarligt kunna spy vilken sekund som helst.
Omställt dygn och oro.
Yey! Gissa vem som inte kommer kunna sova en blund inatt innan man ska upp 07.00?
Damn..
Wöhöhö
En bortglömd grej från gårdagen blev just inte så bortglömd längre.
Herregud..
pajat självförtroende som inte mår så bra.
Hon plockar fram allt det jag gömmer och minns
allt det jag glömmer och säger att hon är jag.
Stenladdad
Simons uttryck att ju senare man börjar dricka ju fullare blir man.
Det är så sant som det är sagts.
Fifan, igår var jag nog fullast på stället men gudars så roligt jag hade.
Ångrar inte någonstans att jag valde vid tio på kvällen att börja svepa.
Sen om min spräckta läpp, blåslagna haka, kindben och praktiskt taget hela min mörbultade kropp tycker annat.
Det skiter jag blanka fan i.
Gårdagen var sjukt värd! .. och ni som såg en fullfull Jenny.
Det bjuder jag på. Är det fest så är det!
Imorse var mindre roligt dock när man insåg att på något vänster har man tappat mobilen igår så minnekortet flugit ut och försvunnit.
Det var som det minnet liksom. Bilder och crap.
Man blir less på sig själv då, men som Sandra sa.
*Tänk på mig då. Nog blev man rätt less efter 3:e mobiltelefonen.
Så.. får väl se det som att det kunde vart värre.
För det kan det alltid.
Nu bastu och kurera kroppen innan man ska iväg.
Before it's to late..