Upp i ottan och få håret fixat av Lisefise.
Klev innanför dörren och meddelade henne att vara hos frisören 07.30 är inte mänskligt.
Hon höll med.
Efter ett x antal foliebitar senare var jag redo för att få in varenda kanal man kunde.
Tvätt, fön och plattång senare var jag nöjd som vanligt.

Inte gjort desto mer idag.
Har en såndär allmänt less på allt dag. Extra less är jag på mig själv, men det är väl självförvållat.
Bulan i huvudet börjar lägga sig iaf och näsan är väl inte lika tillbucklad längre.
Fingret börjar bara strula mer och mer dock. Så det är skit.

6 dagar till i den här stan av 7 veckor. Känns som en evighet.
Hoppas veckan går fort och helgen sen består av jobb så den borde väl flyga iväg rätt snabbt iaf.
Går inte att beskriva hur jag längtar att få komma bort. Har sån klump i magen av längtan. Herregud..
30 dagar är man borta! Kommer kännas som två..

En dag kanske man kan acceptera, få förståelse, veta bättre och sluta göra om misstag. 
.. kanske en dag

/J