Tiden rinner iväg

Att man kan vara såhär ohyggligt trött och utpumpad på energi är märkligt.
Dem sa att i början kommer man vara så trött under helgerna man är hemma osv osv.
Visst var man trött då.. men mer i kroppen. Nu är energin.. psyket trött så det hette duga.
Och är inte det snäppet värre så rätta mig.

Veckan som varit bestod av stalltjänst och ridning av monstrena.
Motivationen var på noll när man anlände söndagkväll till Kavkas.
Tankarna snurrade och tårarna rann.
Hade det inte vart för dem värmande kramar och Kobolds gitarrspel så hade man nog aldrig orkat ge veckan en chans.
Allt eftersom veckan gick har humöret pendlat likt vädret gjorde ett par dagar.
Drog upp till storm för att lämna ett lugn efter sig för att dra upp till storm igen osv..
Torsdagen innan hemfärd var det lite hoppträning och tolkning som stod på schemat.
Lilla Walle var onekligen speciell på hoppfronten så han fixade upp mig på avstittningslistan. TWICE!! ;D

Fredag fm for man mot byn. Satt hos Mats och Eva hela dagen och umgicks alla tillsammans.
Släppte upp rislampor och tände ljus på kvällen.
Har fortfarande inte förstått och ett helt år har passerat. Finns inga ord som beskriver hur saknad du är vännen.
Vi alla går omkring med ett tomrum som vi väntar på att du ska komma tillbaks och fylla igen.
Hoppas varje dag att nästa will be the one..
Sov i ro älskade vän. Vi syns snart igen <3

Tillbaks till vardagen imorgon.
Försöker finna motivation..

 





  


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback