Trodde inte det skulle ta slut såhär.
Men tydligen blir det nog så.
Försökt ha förståelse och överseende med ditt fullspäckade schema.
Men det verkar aldrig finnas en enda dag.
Någon ynka timma.. minut till övers för att umgås eller ens höra av sig.

I dessa månader verkar du klarat dig bra utan mig och andra.
Man växer ifrån varandra och skiljs åt.
Trodde ärligt det skulle ta längre innan vi gjorde men ibland har man fel.
När tid, lust och ork finns kan du ju alltid höra av dig.
Men ta inte förgivet att jag kommer stå kvar och vänta på dig och ditt samtal.