Det går inte att beskriva hur sugen på mat jag är nuförtiden.
Kan inte påstå egentligen att jag är så hungrig. För smärtan i magen är mer pga av medicin och inte hunger.
Antar den efter dessa veckor med av och till ätande slutat ge signaler frö hunger.
Men sugen på mat är jag för det. Ojoj.

Kan iaf drömma om den dagen jag och Louise möts igen.
Då blir det stormiddag med massa olika maträtter.
BIGTIME!
Åh jag längtar.. fast nu vill jag mest ha piggelin tror jag faktiskt.
Mat får jag inte ner. Thats it.
Orka ens gå ner i köket och dregla över allt man skulle vela stoppa i sig? .. nä just precis.

Ny dag med nya tårar. Att inte få pappa och mamma att inse hur ont det gör att prata är så frustrerande.
Har aldrig känt mig så handikappad som nu under hela mitt liv,
Och släpper inte skiten lite mer imorgon lär man vara tvungen att åka till Gällivare igen eller ev Sunderbyn t om.
Verkligen kul.. mm :/

För er som glömt (precis som jag gjort) att en person fyller år nästan exakt om en vecka, vill jag mest uppmärksamma!
Att om någon känner någon sig manad att äta upp tårtan som lär finnas är det bara att infinna sig under onsdagen när man vill.
Är mest deprimerad över att man fyller år så sent, så lär inte skylta mer om det.
Komma den som komma vill. Annars får det vara..