Det är nog svårt att förstå för dem som inte upplevt hur det är att inte kunna prata när man vill och egentligen kan.
Har inte sagt många ord igår och idag heller.
Bara säga "kan du ringa läkaren" till mamma i morse gjordes inte smärtfritt eller utan tårar.

Har inte gjort annat än klagat i bloggen nu dem senaste dagarna jag vet, och förlåt för det.
Sure, det här är för mitt eget bästa och antagligen det bästa för att bli frisk en gång för alla.
MEEN att ha så jävla ont i halsen hela jävla tiden att man enbart försöker sova så man ska slippa svälja är inget dräglit liv eller rolig vardag alls.
Att det nu också bara slagit om och blivit värre igår och idag är inte roligare det heller.
Om det är sårskorporna som håller på lossna eller vad vet jag inte.

Men lättar det inte snart så trycket  i öronen som också finns inte  försvinner och halsen blir bättre snart, så man kan sluta med medicinerna kommer jag ha feta magsår eller gud vet vad.
För den lever då sitt egna liv 24/7 och skulle man råka trycka/sträcka på den. 
Ja då jävlar vill jag lova man får känna att man lever.
Sen att jag bara går upp i vikt fast jag inte äter är inte roligt det heller.

Snart ser man väl ut som en uppblåst julgris.
Kul!.. verkligen :(

Nä hoff, nu ska jag sluta klaga.
Älskade kusin ska komma nu och sällskapa mig fast jag nog inte får fram många ord.
Sexhistorier och helgen i tromsö ska hon nog snacka om så.
Jag behöver nog bara skratta till alla galenskaper så gott det går också :)

Heis!