Nattdravvel
Nu börjas det igen och det är inte måttligt heller.
Lyckades konstigt nog somna igårnatt vid en tre kanske. Vaknar vid halv nio allt annat än utvilad och hostaden drar igång med desamma.
I hopp om att kära mollipect skulle hjälpa svepte jag en 15 ml av skiten och höll på att spy i sängen.
Har verkligen aldrig pallat skiten. Men hjälpte gjorde den för lyckade hålla mig från att hosta ända till två då jag fått sova helt ostört och hur skönt som helst från nio tiden drygt.
Under dagens lopp har den väl inte direkt hjälpt ett skit så jag hoppas på ett mirakel till nu inför kommande försök att somna för några timmar.
Vart mest hemmasittande idag för att försöka iallafall att bli lite lite friskare vilket jag inte blivit.
Tror tamejfan att det är synen av snön som vräker ner men som tur är inte stannar på backen denna gång iaf som gör mig sjuk.
Eller så kan det vara att jag inte har tid att ta det lugnt en enda dag. Välj ert alternativ.
Fixade till med Sandra ett krismöte med klassen här hemma hos mig för att försöka få ordning på dem kommande två dagarna som just nu inte ser ljusa ut :/
Fick rätsida på allt vi kan rå över men resten hoppas vi att gud hjälper oss lite med för hur skulle det se ut om vi ingen lasbil har på fredag när stunden är kommen?
Reservplan har vi allt men nog är det roligare med eget flak och lastbil :b
Hunnit visa en vilsen Avestabo runt om i sååå stora kiruna också en snabbis.
Han påstår att han har taskigt lokalsinne men jag vill då lova att jag känner en hel del som har sju reser värre än honom :b
Sen iaf efter krismötet drog folk till stan och tog till flaskan litegrann.
Jag och mitt sjukande pallar inte så fyllechaffis I became ^^
Efter många timmar på krogen och sur min från en person tog vi några varv runt raggen och mkt dött Kiruna medans man öste gamla sommarplågor för att sedan styra kosan hemåt.
Alltid lika roligt, men nu skriker verkligen kroppen efter sömn och lugn från mitt hostade.
Fortsätter jag såhär imorgon blir jag inte minsta förvånad om jag hostar blod snart och inom någon dag hostar sönder ett revben eller två..
Och om bara några många timmar tar jag studenten. Dagen jag alltid vela komma.
Önska mig lycka till. Vem vet om jag har kraft att kliva upp den dagen.
Over and out
Lyckades konstigt nog somna igårnatt vid en tre kanske. Vaknar vid halv nio allt annat än utvilad och hostaden drar igång med desamma.
I hopp om att kära mollipect skulle hjälpa svepte jag en 15 ml av skiten och höll på att spy i sängen.
Har verkligen aldrig pallat skiten. Men hjälpte gjorde den för lyckade hålla mig från att hosta ända till två då jag fått sova helt ostört och hur skönt som helst från nio tiden drygt.
Under dagens lopp har den väl inte direkt hjälpt ett skit så jag hoppas på ett mirakel till nu inför kommande försök att somna för några timmar.
Vart mest hemmasittande idag för att försöka iallafall att bli lite lite friskare vilket jag inte blivit.
Tror tamejfan att det är synen av snön som vräker ner men som tur är inte stannar på backen denna gång iaf som gör mig sjuk.
Eller så kan det vara att jag inte har tid att ta det lugnt en enda dag. Välj ert alternativ.
Fixade till med Sandra ett krismöte med klassen här hemma hos mig för att försöka få ordning på dem kommande två dagarna som just nu inte ser ljusa ut :/
Fick rätsida på allt vi kan rå över men resten hoppas vi att gud hjälper oss lite med för hur skulle det se ut om vi ingen lasbil har på fredag när stunden är kommen?
Reservplan har vi allt men nog är det roligare med eget flak och lastbil :b
Hunnit visa en vilsen Avestabo runt om i sååå stora kiruna också en snabbis.
Han påstår att han har taskigt lokalsinne men jag vill då lova att jag känner en hel del som har sju reser värre än honom :b
Sen iaf efter krismötet drog folk till stan och tog till flaskan litegrann.
Jag och mitt sjukande pallar inte så fyllechaffis I became ^^
Efter många timmar på krogen och sur min från en person tog vi några varv runt raggen och mkt dött Kiruna medans man öste gamla sommarplågor för att sedan styra kosan hemåt.
Alltid lika roligt, men nu skriker verkligen kroppen efter sömn och lugn från mitt hostade.
Fortsätter jag såhär imorgon blir jag inte minsta förvånad om jag hostar blod snart och inom någon dag hostar sönder ett revben eller två..
Och om bara några många timmar tar jag studenten. Dagen jag alltid vela komma.
Önska mig lycka till. Vem vet om jag har kraft att kliva upp den dagen.
Over and out
Kommentarer
Trackback