Gick och la mig vid tio men slocknade vid elva först.
Förbannade film, det enda man tänkte på när man vaknade så man sen drömde mindre roliga drömmar också.

Något jag för länge sen lovade mig själv att inte göra har nu börjat ske.
Min skyddsmur rasar tegelsten för tegelsten för var dag som går.
Vet hur allt kommer sluta men ändå sätter jag inte stopp för det.
Hur urbota korkad är man inte då?
Eller korkad och korkad. Jag är vek.
Klarar inte av att gå emot mitt hjärta och det kommer kroppen få lida för nå så kopiöst i slutändan.
Lär hata mig själv mer än någonsin då, men den dagen den sorgen.
Så lätt som det är att säga just i detta nu..

Sluta vara så jävla godtrogen jämtemot andra människor är något jag också måste fundera över.
Jag är inte perfekt någonstans så i mina dar har jag säkertligen sårat en och annan människa. Svårt att veta bara när ingen sagt det åt mig men anyway.
Jag  är bara så less på att bli sårad av människor som man aldrig trodde skulle göra det. Medvete/omedvetet..
Har hänt allt för ofta så nu kan det gärna inte behöva hända på ett bra tag.

Well, ska jobba vidare nu. 
Eller så gott det går. Rätt lugna gatan. Annat blir det nog på safari sen.
Men där är det mer socialt om inte annat.

Tack och Adjö!