Jag är så äckligt less på alla dessa jävla missförstånd som existerar i min närvaro konstant och alltid.
Jag existerar inte längre, men lyckas likförbannat ändå vara ett hatobjekt och jag är trött på det.
Ibland blir jag förbannad på mig själv för att jag håller käft om sånt som egentligen borde bli sagt och gjort, men det är väl skillnaden mellan mig och vissa andra människor I guess.
Alla människor är vi olika och det respekterar jag, men när folk börjar komma till det stadiet som sårar folk respekterar jag dem inte längre. Skadeglädjen är den sämsta glädjen.
End of story..