Gårdagens natt var väl inte direkt den roligaste.
Pratade en stund med mamma och gick inte en minut utan att minst en tår föll.
Prata om hur uppenbart (för mig) jag kommer sumpa min redan så lilla chans att få gå lumpen nu pga av halsmandlarna, vilotiden efter operation (som jag tamejfan ska göra) av mina halsmandlar så jag någongång kan få tillbaka mina luftrör och kanske kunna få börja träna igen med bra kost som grund och lite annat som gjorde att man sänktes ännu mer.

Så ofta jag kan avsky mina föräldrar pga av småsaker är ingenting jämfört med hur stor lyckan är när man inser hur mycket dem är värd för en och hur mycket man älskar dem.
Vet inte vad jag skulle ta mig till utan dem. Dem har alltid funnits där när man behövt det hur illa man än betett sig.
Vart dem får energin till det ifrån vet jag inte. Är kanske något man förstår sig på först när man står där med barn själv.

Anyway..Allt bara gick upp för en hur mycket mer man kommer vara "sjuk" innan det kanske blir bättre.
Ni kanske bara tycker jag gnäller och gnäller om att jag ska börja träna hit och dit men aldrig gör och buhu för att man missar lumpen osv.
Sure, finns det någon så tyck så. Men ni förstår nog inte riktigt hur mycket och väl jag planerat upp mitt liv dem nästkommande åren utifrån lump & Polishögskolan. För det är något jag velat sen mååånga år tillbaka och tjatat ideligen om.
Så när man inser att ens chanser minskar avsevärt iaf för lumpen nu är jag inte oberörd direkt.
Lumpen och Polishögskolan är mina drömmar.. Drömmar och mål om att bli polis.
Men det känns som att risken för att bli miljonär är större just nu än att lyckas med något av ovanstående.

Nä fan.. måste verkligen sluta klaga.
Livet leker! Skojjade bara ^^

...och vara ironisk, hmrf


Tog mig här på kvällskvisten en liten nattlig promenad som slutade åt lite fel gående innan man hittade rätt place man skulle till. Mörkret gjorde inget bättre heller. Orientera sig i en okänd stad gör man inte lätt i mörker ^^
Men lyckades till slut och även om jag inte var bokstavligen vilse så tar jag tillbaks när jag skrattat åt turister som är vilse i Kiruna för hur lyckas man med det liksom? .. säger hon som kan stan utan och innan.
Värre är det med mina älskade vänner som bott där 18-19 år men fortfarande inte kan hitta överallt, skämmes tamejfan ;)
Nae, men Nässjö är en fin stad. Precis som Ö-vik, Sthlm och andra städer man besökt.
Same shit but different.
Något som denna stad har till fördel för någon Kirunabo som vill ha lite mer hemkänsla är vattentornet som på natten lyser och kan tas som vår vattentank där hemma och med tillhörande mast brevid som lyser exakt likadant som den uppe på LKAB gör där hemma.
Såg detta först idag, men oj vilken värme det gav.

Det är verkligen dem små sakerna som gör det :')

Nä nu ska jag se klart den evighetslånga "filmen".. humor från tv4 sen sova.
Natti Natti!