För att precis ha beställt en dator för 6 papp känns det inte så bra som det kanske borde.
Känns nog mer värt när man sitter med varan i handen liksom.
Sluvaran blev en Hp istället för en Acer som var tanken först. Lika bra det säkert.

Cole meddeladet att det kaaaanske kan finnas en lägenhet inom snar framtid att kika på för mig i Jkpg.
Inom snar framtid är jag inte påväg ner. Snarare i Juli typ.
Men så snällt av honom att hålla ögon och öron öppna. Ill bara att jag slits isär av beslutsångest.
Den praktiskt taget äter upp mig. Går inte en dag utan att man velar fram och tillbaka.

Såg en random bild igår från Thai. Har aldrig blivit såå berörd av en bild som den.
För en sekund släpptes alla mina tankar om framtiden och tänkte istället:
- dit ska jag!, om för så bara en månad eller kanske halvår.
Sånt tiden fick avgöra..
Sen slets blicken från bilden och verkligheten föll på sin plats igen.

Tanken om att faktiskt släppa allt och skjuta upp mina planer känns faktiskt än idag inte fullt så omöjlig.
Man ska våga för att vinna har jag hört. Men tänk om inte praktiken går ihop med teorin. Hur bli det då?
Undra om det inte är i lägen som dessa man ska sluta tänka och gå efter hjärtat?
Man skulle väl våga för att vinna.. right ?