Måndag hela dagen, och dagen är inte slut ännu.

Igår blev det ingen vettig dag, men något vettigt gjort.

Eftersom man somnade si sådär halv sju på morgonen pga av min helvetes natt, så sov man ända till två dagen därpå.

Jag verkligen avskyr när man gör det och den dagen av alla dagar var det kanon varmt också.

Nåväl, man tog på sig kläder och gick ut och promenerade med Sanna.

Jag må vara rätt tålig när det gäller kyla och så och jag har fort lite kläder på mig när solen kommer tillbaka.
Men igår tog det inte lång tid så for jackan av.

Där gick Jenny med enbart t-shirt och jeans som det vore sommar.
Helt UNDERBART ! : ) Folk tittade snett på mig från bilarna men jag bara njöt.

Så jekla varmt och skönt. Wiiiiiie !

Kvällen kom då till all sin ära.
Mina tankar står still och det ser mörkt mörkt ut för min novell : (

Kvällen blev än senare och samma känsla kom krypandes som dagen innan.
Som räddning ringde Sofie och man pratade och lugnade ner sig.
Är så förbannat rädd för att somna igen och uppleva samma känsla.

Vid halv två tiden eller något sånt somnade man i alla fall.

Vaknar flera gånger under 6 timmars tid men somnar lika fort om.

Klockan slår 6 och ringer.

Huvudet vrålar och skriker att ligg kvar, man är trött som sjutton och jag mår piss.

Tänker; Jag går till sista lektionen. Den börjar ju trots allt klockan 12.

Jag sover som en stock och vaknar inte förrän halv två. Just lyckat för nu mår jag bra igen.

Nå jobbat har man lovat att göra, så det var bara att pallra sig dit.

Nu ska jag snart snart dra och boxas lite och sen knata hemåt med Martina : )

Väl hemma gäller det att fort som fan lyckas få ner en novell på ett stycke pappersark.

Gode gud, jag hoppas jag har fantasin med mig idag