En dag jag sent kommer glömma

Allt har sina ljusa sidor
Allting har mörkare sidor


Igår var en speciell dag utav dess like.
Har känslomässigt aldrig varit så kraschad som jag var igår kväll och natt.

Allt började med att en vanlig dag gått och man hade vart ute och promenerat med vimsige Hanna.
Allt var frid och fröjd tills pappa bad mig komma, för han skulle visa en sak.
Tror ni inte gubben drar upp en bild på en världsgullig liten lurvboll till hund. Och ja..
Vecka 20 bor en sån hemma hos oss. Åker ner om 5-7 veckor för att välja tik.
Namnet måste dock vara valt till nästa vecka, då valparna ska registreras och allt sånt där.
Nå nytt tydligen att deras namn ska vara med där också. Inte bara kennelnamnet.
Efter lite småkiv så blir det nog att den lilla saken ska heta Indra.

 

Tyckte innan nyheten kom att det var nära nära till sommaren. För stunden blev den just änn närmre.
Precis vad jag behöver i mitt liv nu. En liten valp att pyssla med och lära saker.
Begränsat vad man kan göra med en liten valp iofs. Men tänk om ett år. Då jeklar kommer den vara min bästa träningskompis ever : )   
Lite gråt i ögat och smärta i hjärtat kommer man dock känna då man vet att man flyttar inom en snar framtid efter ett års dagen varit.
Men ska njuta fullt ut för den tiden man hinner pyssla med henne.
För att vara exakt föddes den lilla krabaten igår. Så idag är hon en dag gammal.
Lilla hjärtat. Så jag längtar tills jag har dig i min famn.
Du mår vara mor och fars hund. Men du kommer vara mitt hopp, liv, kärlek och träningsvän.
Du kommer fylla många tomrum i mitt hjärta <3

 

Åter till kvällen/natten.
Började bra men övergick i total kaos. Mina händer skakade och tårana slutade aldrig rinna och jag visste inte vad man skulle skriva. Tror jag fick fram rätt bra ändå hur allt ligger till.
Du är en väldigt stark och förstående person. Ta vara på det !
Att kalla det triangeldrama är att ta i, men bölkalas då ?
Tror allas tårar lättade på våra hjärtan lite. För om jag inte känner helt fel har nog alla vi tre gått och funderat, grubblat och inte vetat ett skit om vart vi har varandra egentligen ?
Eller jag kanske är helt ute och cyklar ?
Skönt att det är utrett i alla fall och jag börjar se fram emot sommaren för var minut som går mer och mer.
Jag kommer nog trivas som fisken i vattnet och aldrig vela åka hem. Ni är fan sjukt underbara människor alla ni.

 

Anders, Anders, Anders.
Jag finner inga ord. Du är helt underbart obeskrivligt fantastisk person.

Dem orden du sa till mig igår. Dem sitter kvar vart dem fastnade. Kommer inte raderas ut ur mitt minne så länge jag har minnet kvar.
Du är min bästavän jag någonsin har haft. Jag hoppas inget någonsin kommer ändra på den saken.
Tack för att du finns vännen. Du vet hur mycket du betyder för mig.

 

11 veckor kvar nu.
Nu börjar livet !


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback